Catch my breath and go for it
Oj. Vet inte om jag ska skriva att det hänt mycket eller lite under sommaren. Den har varit så hektisk och så lugn på samma gång. Har varit på resande fot mest hela tiden och levt i en resväska. Varit hemifrån i en månad. Hundratals mil har avklarats i en bil, jag har sprungit runt i taxfrees, hittat nya favoritställen, planerat stora resor, sträckläst böcker, fiskat upp middag, saknat ett lantliv och sedan saknat stadslivet, älskat och hatat medelhavsvärmen, sett en massa sport, åkt ytterligare en massa bil, åkt båt, beundrat solnedgångar och åskoväder, levt med musik dygnet runt, tränat tills jag inte kunnat gå och sovit längre än jag någonsin gjort. Den här sommaren har varit så bra att jag faktiskt inte känner mig ett dugg stressad över att hösten närmar sig. Stora temuggar, gosiga halsdukar, färgglada löv och höstregn låter inte så himla fel ändå. Inte efter att man verkligen fått en riktig sommar, det känns okej att gå vidare då.
